ThepurposeofthisBachelor?sthesiswastoexaminetheinternalinformationmanagementatBoråsBoråsTMEABviaacasestudy.InordertoachievethispurposeanInformationAuditwasconducted.ThetheoreticalframeworkormodelfortheauditwasthatofBuchananandGibb.Dataforthestudywascollectedusingfocusgroupinterviewsandpolicydocuments.Theinterviewswereanalyzedwiththehelpofqualitativecontentanalysis.ThetheoreticalmodelofChoo?sInformationmanagementcyclewasusedtofurtherdescribetheorganizationsinternalinformationmanagement.Theresultsshowalackofpredeterminedroutinesandpoliciesregardinginformationmanagementandtheuseofinformationresources.Furthermore,theunitK:,FacebookandtheweeklyThursdaystaffmeetingwereidentifiedasthethreemostimportantresourcesforinternalinformationmanagement.Inaccordancewiththeinformationauditanorganizationdescriptionwascompletedusingpolicydocuments.Theauthoralsopresentsfoursuggestionsforactionplanswiththehelpoftheresultsofthecontentanalysis.Thestudyrevealedthattheinternalinformationmanagementwasrathergood.Thiswasduetotherathersmallsizeoftheorganizationandthatthestaffhadawellfunctioningcooperation.Thiscooperationisdescribedassomewhatproblematicasfrictionbetweensomedepartmentswasidentified..

En börsnotering och att bli ettbörsnoterat företag innebär en stor omställning för många företag. Företagen hamnar i offentlighetens ljus och granskas av många intressenter i dess omgivning..

Denna uppsats avser en förändringsanalys. Tillsammans med ett mindre företag har vi undersökt vad konsekvenserna, av ett införande av datoriserad informationsbehandling, skulle bli. Förändringsanalysen avser: ? Från manuell till datoriserad lagerhantering ? Dokumenthantering med XML ? Elektroniska affärer B2C med XML ? Elektroniska affärer B2B med XML Slutsatsen är att en datorisering skulle förenkla företagets lagerhantering. I företagets fall skulle en datorisering kunna leda till effektivare informationsbehandling.

Mobil datoranvändning är ett relativt nytt begrepp, men tekniken som sådan har funnits under en längre tid. I vårt arbete ringar vi in begreppet mobil datoranvändning och visar vad detta kan innebära. Alltför ofta fokuseras diskussionen om mobil datoranvändning kring den teknik som används och vilken utveckling som sker inom detta område. En viktig aspekt som man inte får glömma bort är vilken nytta organisationer kan ha av att använda denna teknik. Vi vill med vårt arbete visa hur mobila enheter och mobil datorkommunikation kan användas för att förbättra informationshanteringen för fältarbetande personal.

Det senaste inom informationshantering i vården är att, med hjälp av datajournaler, göra all information om patientens hälsotillstånd och sjukdomshistoria lättåtkomlig för berörd personal och på så sätt öka patientsäkerheten och effektiviteten i personalens arbete. Rapporten syftar till att undersöka om datorisering av informationshanteringen inom vården innebär att patientinformationen blir mer tillgänglig och otvetydig och därmed ökar patientsäkerheten och ökar effektiviteten i arbetet för personalen. Resultatet har erhållits genom att jämföra en avdelning som gått över till datoriserad informationshantering om de inneliggande patienterna och en avdelning som fortfarande arbetar med pappersblanketter. Vår undersökning visar att, då systemet är nytt för personalen så upplever de viss osäkerhet om var de skall föra in resultat och man saknar också en del översikter som man fick med hjälp av pappersblanketterna. Detta gör att tveksamheter om vilket läkemedel som skall ges, dosering av läkemedel och avsaknad av information m.m.

Konceptet Building Information Modeling, tillsammans med den snabba IT-utvecklingen ger företag i bygg- och fastighetssektorn möjlighet att utveckla och effektivisera sin verksamhet. Vi tror att det finns utrymme för fastighetsbolag att förbättra och effektivisera sin verksamhet. Ett sätt att utvecklas och nyttja nyare teknologi ser vi i digitalisering av fastigheter där all relevant information ska finns samlad, tillgänglig och ständigt uppdaterad..

Syftet med den här undersökningen var att ta reda på vad som händer i en systemförvaltning när Cloud Computing införs. Vilka roller och aktiviteter i systemförvaltningen som påverkas vid byte av IT-lösning. För att få svar på detta har vi utfört en fallstudie på ett företag som utvecklar och levererar tjänster baserade på Cloud Computing, där vi intervjuat två respondenter för att samla in information. En analys har utförts där informationen jämförts mot teoriramen. Därefter har slutsatser dragits utifrån arbetet.

De flesta företag och myndigheter behandlar olika typer av ärenden, och ett ärende involverar ofta flera personer innan det är färdigbehandlat. Ju större organisation, desto större risk för kommunikationsproblem. Om kommunikationen sker från mun till mun leder det lätt till missuppfattningar. Om inte ärendet dokumenteras riktigt, är det lätt att information om specifika ärenden tappas bort. Vi ställde oss frågan ifall kvalitén på den interna ärendehanteringsprocessen ökar om man använder sig av ett anpassat ärendehanteringssystem när det gäller informationshanteringen.

Den här studien utfördes på uppdrag av Cambio Healthcare Systems som utvecklar IT-system till sjukvården. Uppdraget gick ut på att ta reda på vilka behov, med avseende på informationshantering, ett IT-stöd för sjukvårdspersonal som gör hembesök måste tillgodose. Den specifika grupp som har studerats för detta ändamål är sjukgymnaster och arbetsterapeuter som arbetar tillsammans i hemrehabteam. Den teoretiska ansats som valdes för studien är distribuerad kognition. Denna ansats studerar individernas och artefakternas koordination och interaktion med varandra, samt hur information omvandlas och överförs i det kognitiva systemsom individerna och artefakterna utgör.

Trots de svenska medborgarnas ökande krav på digital självservice via e-tjänster, går införande trögt hos kommunerna. En anledning är den relativt låga kunskap som finns i området. Främst vad gäller avancerade e-tjänster som förutom att öka medborgarnas tillgänglighet, insyn och delaktighet i sina offentliga ärenden, även ska minska den administrativa hanteringen för att istället låta mer av resurserna gå till kärnverksamheten. I den här kvalitativa fallstudien studerades hur en kommunal verksamhetsprocess utvecklas vid införandet av en e-tjänst. Hur slöseri kan identifieras i processen informationshantering och informationsflöde och hur dessa förändrats efter att e-tjänsten införts.

Inom hälso- och sjukvård hanteras dagligen stora mängder information, patientrelaterad och av generell karaktär, som effektivt ska stödja verksamhetens huvudprocess, vårdprocessen. Då vårdprocessens minsta beståndsdel är vårdpersonalens arbetsuppgifter måste ett datorstöd effektivt stödja deras arbete.Detta arbete har studerat om spridning av generell information via ett intranät kan förenkla och effektivisera användning och åtkomst av information på en vårdavdelning ur sjuksköterskans och undersköterskans perspektiv. Arbetet har bestått av en fältstudie på en vårdavdelning samt en enkätundersökning riktad till sjuksköterskor och undersköterskor på elva vårdavdelningar inom Skaraborgs Sjukhus. Detta har resulterat i ett förslag på en intranätbaserad datorstödsarkitektur för generell informationshantering på en vårdavdelning. Arkitekturen beskriver informationsinnehåll, fysisk arkitektur och gränssnitt.Resultatet visar att ett intranät är en möjlighet till förenklad och effektiviserad informationshantering om vissa faktorer uppfylls såsom att personalen får utbildning, datorstödet är lätt att använda, informationsinnehållet utformas av personalen samt ett tillräckligt antal datorer finns tillgängliga där de behövs..

Bakgrund: The Standish Group, CompTI, (Computing Technology Industry Association) och Good ? to ? great visade i sina studier att de främsta faktorerna för ett lyckat IT-projekt handlar om att bjuda in aktörerna i utvecklingsarbetet, förbättra kommunikationen mellan berörda parter samt att använda rätt personal på rätt plats. Detta medför att konsulten måste inneha en mellanmänsklig kunskap för att kunna förtydliga den kommunikation som uppstår vid interaktionen med användaren. Syfte: Att undersöka vilka mellanmänskliga kommunikationskunskaper yrkesverksamma systemvetare inom konsultbranschen upplever sig sakna och möjligtvis behöva efter avslutade studier i systemvetenskap.Metod: Intervjustudie med kvalitativ ansats baserad på fem intervjuer. Materialet har transkriberats, kodats och strukturerats enligt beskriven bearbetningsmetoden.Resultat: I resultatet framkom det två olika kategorier; viktiga aspekter och avsaknad av kunskaper.Slutsatser: Denna studie påvisar att konsulter saknar kunskaper inom mellanmänsklig kommunikation efter avslutade studier från olika systemvetenskapliga program i Sverige.

Idag har de flesta organisationer informationssystem som stöd för sin verksamhet. Utvecklingen att allt fler delar av organisationerna använder sig av system har lett till ett behov att systemen ska samverka med varandra och utbyta data. Det har i sin tur lett till att organisationer måste ha någon form av struktur på informationssystemen för att hantera detta. Om arbetet med att utforma informationssystemsarkitekturen (IS-arkitekturen) utförs på ett godtyckligt sätt riskerar organisationen problem såsom dålig informationskvalitet och otillgänglig information. Detta kan alltså leda till en dålig samstämmighet mellan verksamhet och IS-arkitektur.

Syftet med rapporten har varit att studera gymnasielevers uppfattningar om skolbibliotek, elevernas informationshantering och deras sökstrategier. Dagens skola präglas av ett allt omfattande informationsutbud, där eleverna i regel förväntas att själva söka efter information och sammanställa kunskap. Det förändrade syn- och arbetssättet ställer således stora krav på elevernas arbetsmetoder men även i hur skolans personal väljer att utforma undervisningen.Analysen synliggör att gymnasieeleverna till stor del använder Internet i sina arbetsmetoder och tillskriver informationskällan positiva vinster i dess snabbhet och lättillgänglighet. På samma gång upplever flera elever att Internet medför en rad källkritiska svårigheter och problem i deras arbetsmetoder. Analysen visar även att flera elever uttrycker svårigheter i att orientera sig i skolbiblioteket och att på ett fullständigt och positivt sätt använda sig av skolbibliotekets källmaterial.

Denna studie behandlar ett försök att applicera Lean-teorier på informationshantering. Lean är ett managementkoncept som togs fram i USA under 60- och 70-talet. Dess popularitet har gått i vågor men är idag en utbredd standard inom bil- och verkstadsindustrin. Grundstenarna i Lean-filosofin är att hantera resurser snålt genom att eliminera slöseri och processer som inte tillför värde till kunden. Att applicera Lean-teorier på informationshantering är ett relativt nytt och i dagsläget finns ej vedertagna och allmänt erkända verktyg och metoder.